Mälarens närområden
Publicerad 2008-06-24 13:00:27

Beskrivning

Mälarens närområden inom Stockholms län

Insjökuststräckorna på Mälarens södra och norra sidor i Stockholms län till mynningen vid Norrström vid Riksdagen innehåller flertalet mindre avrinningsområden. Utöver dessa landområden finns ett antal större öar belägna i Ekerö kommun; Adelsö, Ekerö och Färingsö, vars verksamheter påverkar Mälarens vatten. Det enda delavrinningsområdet större än 200 km2 är Oxundaåns avrinningsområde, beläget på norra sidan med mynning i Roserbergsviken. Inom detta avrinningsområde pågår sedan 1998 ett mellankommunalt vattenvårdssamarbete mellan de berörda kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna och Täby. Större sjöar inom Oxundaåns avrinningsområde är Vallentunasjön, Norrviken, Fysingen och Oxundasjön. Andra avrinningsområden norr om Mälaren är Märstaån i Sigtuna kommun och avrinningsområdet till ån från Lejondalssjön i Upplands Bro kommun. På södra sidan av Mälaren finns Turingeåns avrinningsområde i Nykvarns kommun med sjöarna Yngern och Turingen, Bornsjöåns avrinningsområde i Salem och Botkyrkas kommuner där Bornsjön är ett Natura 2000 område, Tumbaåns avrinningsområde i Södertälje, Salem och Botkyrka kommuner med de större sjöarna Uttran, Aspen, Tullingesjön och Albysjön. Mindre tillflöden finns i områdena längs med Mälarens kuststräcka i Huddinge, Stockholm och Järfälla kommuner.

Generellt domineras de västra delarna av detta arbetsområde av skogs- och åkermark, medan de östra delarna präglas av Storstockholms tätorter. Inom det största avrinningsområdet Oxundaån med 272 km2 bor 101 400 invånar, varav endast 3 400 utanför tätort. Där är befolkningstätheten 398 invånare/km2.

Stockholm Vatten AB har två stora vattenverk, Norsborg och Lovön, och Norrvatten har ett stort vattenverk vid Görväln. Vattenverken har ansökt om att bilda ett vattenskyddsområde för Östra Mälaren. Även Södertälje kommun tar ut vatten ur Mälaren för infiltration till vattenförsörjningen.

Arbetsområdets avrinningsområden är nitratkänsliga och omfattas av Nitratdirektivet. Bornsjön är ett Natura 2000 område.

Mälarens närområden inom Uppsala län

Mälarens närområden i Uppsala län upptar en förhållandevis liten yta och består mest av Mälarmynnande diken från brukad åkermark.

Mälarens närområden inom Västmanlands län

Närområdena i Västmanlands län består av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. Områdena som beskrivs här är de som avgränsas av sjön Mälaren och är belägna mellan de större avrinningsområdena Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Köpingsån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. Närområden utgör tillsammans ett avrinningsområde på 717 km2. Områdena berör kommunerna Kungsör, Köping, Hallstahammar, Surahammar och Västerås. Gemensamt för närområdena är att de till stor del utgörs av åkermark. Områdena är mycket sjöfattiga, mindre än en procent av ytan utgörs av sjöar. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 87 700 personer, varav 80 100 bor i tätort. Tätorter som är belägna helt eller delvis inom Mälarens närområden i Västmanlands län är Barkarö, Dingtuna, Enhagen-Ekbacken, Kungsör, Munktorp, Irsta och Västerås. I närområdena finns det totalt tre sjöar (0,31 km2) och 2,2 km vattendrag. Området rymmer helt eller delvis tre Natura 2000-områden som inkluderar limniska naturtyper enligt Habitatdirektivet. Hela området är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet och hela området är också avloppskänsligt med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet.

Mälarens närområde inom Södermanlands län


Närområdet inom Södermanlands län omfattar Histaån, Eksågsån, Kalfjärdsgraven, Mälarens strand och öar. Området är beläget i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Mälarens närområde är låglänt och fattig på större sjöar. I en av de så kallades Kärrlångensjöarna finns den mycket sällsynta växten sjönajas, en späd och oansenlig växt som bara finns på ett fåtal platser i landet. Som skydd för de mest värdefulla limniska habitaten finns två vattenanknutna Natura 2000-områden. Dessutom finns två Natura 2000-områden i Sörfjärden och ytterligare två i Mälaren inom länsgränsen. Tolv kommunala badplatser är belägna i området. Två av dessa är fastställda som rekreationsvatten enligt badvattendirektivet.


Påverkan och risker i Mälarens närområden

Mälarens närområden inom Stockholms län

Sjöarna och vattendragen i Mälarens delavrinningsområden inom Stockholms län är präglade av hög tillförsel av näringsämnen som tillsammans med bidrag från resten av Norrströms avrinningsområde präglar tillståndet i själva Mälaren. Som för de flesta av länets avrinningsområden finns markanta skillnader mellan de topografiskt högst belägna områdena och de längst nedströms. Inom detta arbetsområde är detta fallet särskilt i de sydvästra delavrinningsområderna. De viktigaste påverkansfaktorerna för de höga halterna av totalfosfor, en viktig indikator för övergödningen inom området, varierar. I de östra delarna är tillförsel av näringsämnen från dagvatten största förklarande faktor, medan bidragen från åkermark, enskilda avlopp och skogsbruk mer dominerande i övriga delar.

En indikator på ytvattnens biologiska mångfald eller ekologiska kvalitet är bottenfaunan. Undersökningar av bottenfaunan i länets vattendrag gjordes under 2000 i samband med Riksinventeringen. I vattendragen Hargsån, Märstaån och Oxundaån inom Sigtuna kommun blev utfallet”mycket lågt” eller ”lågt” bottenfaunaindex vilket indikerar påverkan av mänsklig aktivitet.

Beträffande östra Mälarens fjärdar kan noteras att totalfosfor- och totalkvävehalterna, med undantag för en mindre uppgång runt år 2000, generellt har sjunkit under perioden 1981-2004 och nu har lagt sig på nivåer som i stort bedöms som ”höga” (25-50 μg/l) för totalfosfor och ”måttligt höga” (300-625 μg/l) för totalkväve enligt nuvarande bedömningsgrunder från Naturvårdsverket.

I samband med Riks- och länsinventeringen år 2000 bedömdes även totalfosforhalterna i några av avrinningsområdena på Mälarens södra och norra sidor. För Tumbaån bedömdes totalfosforhalterna som ”höga”, medan halterna i den närliggande Älvestaåns avrinningsområde bedömdes som ”extremt höga” med värden över 100 μg/l. På den norra sidan bedömdes totalfosforhalterna i Oxundaåns vatten som ”måttligt höga” (12,5–25 μg/l), medan halterna i Märstaån bedömdes som ”höga”.

I Lejondalssjön är ytvattnet av god badvattenkvalitet medan fosforhalterna vid bottnarna stigit de senaste åren efter det att sjön restaurerades 1993. Åtgärder krävs för att minska tillförseln av närsalter från åkermark och avloppsanläggningar inom Lejondalssjöns tillrinningsområde.

Inom Stockholms läns närområde finns drygt 3400 misstänkt förorenade områden enligt MIFO-databasen och 141 riskklassade förorenade områden. Vidare finns 117 tillståndspliktiga anläggningar (EMIR), varav 7 är A-anläggningar och resten B-anläggningar. Här återfinns det kommunala avloppsreningsverket Ekebyhov som belastar Mälaren.

Mälarens närområden inom Uppsala län

De avrinningsområden som utgör Mälarens närområden inom Uppsala län domineras av jordbruksmark. Närsaltbelastningen kan således, trots att områdena är förhållandevis små, vara av betydelse.

Mälarens närområden inom Västmanlands län


Eftersom andelen jordbruksmark är så stor inom de mälarnära områdena så finns risk för problem med övergödning i sjöar och vattendrag. Dessutom bor ca 7000 personer i glesbygd, vilket medför en betydande tillförsel av näringsämnen från enskilda avlopp. Någon försurningsrisk finns däremot inte i området. Inga dammar finns i närområdet inom Västmanlands län. Det finns totalt 48 tillståndspliktiga verksamheter i de aktuella avrinningsområdena, fem av dessa är A-verksamheter (som tillståndsprövas hos Miljödomstolen) och 43 är B-verksamheter (som tillståndsprövas av Länsstyrelsen). Bland de större verksamheterna i området finns till exempel Västerås flygplats och Kraftvärmeverket i Västerås. En stor del (knappt 20 %) av alla identifierade förorenade områden i Västmanlands län finns i Mälarens närområden. Det finns 385 identifierade förorenade områden, av dessa är verkstadsindustri och ytbehandling av metaller de dominerande branscherna, men även avloppsreningsverk, bilvårdsanläggningar och bensinstationer är vanliga branscher som registrerats i områdena.

Mälarens närområde inom Södermanlands län

Avrinningsområdet karaktäriseras av ett stort antal lantbruksföretag. Det finns 270 identifierade förorenade områden, men de flesta har ännu inte genomgått närmare riskbedömning. Det finns endast ett fåtal större dämmen i området medan det finns strax över sjuttio torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa företag utövar en direkt påverkan på hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till att försämra vattensystemens näringsstatus.
Länkar