Fyrisåns avrinningsområde
Publicerad 2008-06-24 12:57:36


Fyrisån. Foto: Erik Törnblom

Beskrivning

Fyrisåns avrinningsområde omfattar nästan en tredjedel av Uppsala läns yta. Hela området är grundligt genomdikat och inte mindre än 539 vattenföretag finns registrerade. Upplands­slätten har under lång tid nyttjats för jordbruksproduktion. Människans utnyttjande av Fyrisån sträcker sig långt tillbaka i tiden och utgör fundamentet för hela samhälls­uppbyggnaden i Uppsala och Norduppland. Sammantaget är Fyrisån det i särklass värdefullaste slättlandsvattendraget i Uppsala län och den utgör ett karaktärsexempel på en nordlig slättlandså i Sverige.

I de övre delarna av avrinningsområdet, i biflödet Vattholmaån, finns flera upp­dämda sjöar som skapades på 1600-talet, då järnhanteringen i Norduppland fordrade riklig tillgång på vatten och vattenkraft.

Sävjaån, som mynnar i Fyrisån nedströms Uppsala, är det arealmässigt största biflödet. Det är också ett av de minst påverkade delflödena i systemet, med ett stort antal sjöar med höga limniska värden kvar. Den nedre delen av Fyrisån och Sävjaån upp till Funbosjön utgör dessutom en öppen vandringsled för fisk, bl a den rödlistade aspen. Den har även många betydelsefulla reproduktionslokaler för såväl vanliga som sällsynta fiskarter från Mälaren.

Jumkilsån har det största limniska värdet av de större biflödena till Fyrisån. Denna ågren, vars lopp ännu i långa stycken är meandrande och har en djupt nedskuren ravin, dränerar ett tämligen sjörikt område norr om Järlåsa, i vilket de flesta sjöarna har höga limniska värden på grund av sin orördhet. Denna å har också den ojämförligt största fallhöjden i systemet och den dränerar Uppsala läns högst belägna områden.

Björklingeån, Vattholmaån och Vendelån är alla tre kraftigt påverkade. Av Fyrisåns mindre biflöden bör Tassbäcken särskilt nämnas. Genom denna kan vatten från Tämnaren ledas över till Vendelågrenen, för att längre ned i systemet användas för att tillgodose Uppsalas dricksvattenförsörjning. Ett annat mindre tillflöde, Sävastabäcken, dränerar ett tämligen litet område öster om Björklinge, i vilket den som riksobjekt klassade Björklinge– Långsjön ingår.

Även idag har Fyrisån en stor betydelse för samhällsutvecklingen i länet. Den är vattentäkt, recipient, kommunikationsled och dessutom ett betydelsefullt inslag i Uppsalas stadsmiljö. Dess nyttjandevärde kan knappast överskattas. De många dikningsingreppen i Fyrisån gör att vattnet rinner undan mycket snabbare än vad som är naturligt och Fyrisåns vatten räcker därför under lågvattenflöden inte till för att förse Uppsala tätort med dricksvatten. Den lösning som för närvarande nyttjas, att leda över vatten från Tämnarån, riskerar på sikt att skapa vattenbrist i Norduppland.

Med stöd av miljölagstiftningen ska en verksamhetsutövare följa upp effekterna av sina utsläpp till vattnet när det finns risk för att skador på växt- och djurlivet kan uppstå. Verksamhetsutövarna inom Fyrisåns avrinningsområde har bildat Fyrisåns Vattenförbund som ansvarar för recipientkontrollen i Fyrisån.

Inom Fyrisåns avrinningsområde ligger tretton badplatser varav 4 omfattas av Badvattendirektivet.

Påverkan och risker


Markanvändningen är ett stort problem i Fyrisåns avrinningsområde. Jordbruksmark läcker kväve och fosfor vilket bidrar till övergödning av vattnet. Enskilda avlopp har visat sig bidra till övergödningen i långt större utsträckning än vad man tidigare trott.

För att vattenlevande organismer, till exempel fisk och smådjur, ska kunna fullfölja sina livscykler krävs att de kan röra sig fritt i ett vattendrag. Mängder av dammar stänger vandringsvägarna i Fyrisån. Markavvattningsföretag ökar avrinningen och grumlar vattnet. Grävningar och uträtningar förstör biotoperna och ökar avrinningen ytterligare.

Industrier i anslutning till vattnet släpper ut sitt avloppsvatten i ån. Industrierna har utsläppsbegränsningar och kontrollprogram som regleras enligt Miljölagstiftningen. De utsläpp som trots allt måste tillåtas påverkar åns vattenkvalitet. Det finns förorenade markområden, till exempel gamla bensinstationer eller industritomter, där miljögifter lagras i marken och hotar att läcka ut i vattnet.

Samordningsansvarig: Länsstyrelsen i Uppsala län


Länkar