Kolbäcksåns avrinningsområde
Publicerad 2008-06-24 12:44:42


Kolbäcksån, Rökilsbäcken. Foto: Katarina Agné Andersson

Beskrivning

Kolbäcksåns avrinningsområde sträcker sig över tre län och 14 kommuner. Vattensystemet har sina källor i Dalarnas län och rinner genom Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens kommun. I Örebro län löper avrinningsområdet genom Ljusnarsbergs kommun. I Västmanlands län rinner vattensystemet genom Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommun för att slutligen mynna i Mälaren. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3118 km2 stort och är det tredje största avrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Befolkningen uppgår till 77 200 personer, varav 67 000 bor i tätort.

Inom vattensystemet finns 357 sjöar och 928 km vattendrag. Det finns totalt 116 vattenförekomster i området, varav 44 sjöar och 72 vattendragssträckor. Fyra stycken Natura 2000-objekt med limniska naturtyper som ingår i Habitatdirektivet finns inom Kolbäcksåns avrinningsområde. Inom området finns också 42 badplatser varav 34 är mindre kommunala badplatser och åtta ingår som rekreationsvatten och övervakas enligt Badvattendirektivet. Ca 4 % av vattensystemets totala yta omfattas av Nitratdirektivet och hela avrinningsområdet är avloppskänsligt område med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. De nitratkänsliga områdena finns i vattensystemets nedre delar.

Kolbäcksåns avrinningsområde har betydelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Området har under många hundra år utnyttjats för metallutvinning, metallindustri, vattenkraft och transporter och är därför rikt på kulturhistoriska platser och miljöer.

Påverkan och risker


Kolbäckåns omgivningar består mest av skogsmark på en berggrund av granit och gnejs. Vattnet där är känsligt för sur nederbörd och vad det gäller närsalter är vattnet i skogsmarken näringsfattigt. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark och tätorter och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. De mest näringsbelastade områdena finns i vattensystemets nedre mälarnära delar. Även industrin svarar för en del av närsaltstillförseln, speciellt kväve.

Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats av metallutsläpp under mycket lång tid och sannolikt har sedimenten i många av sjöarna förhöjda metallhalter. Sedan början av 1970-talet har metallutsläppen minskat kraftigt tack vare högre krav på vattenrening och nedläggning av industrier. Flera punktutsläpp av metaller finns dock kvar. Dessutom förekommer metallutsläpp i avrinningsområdet i form av läckage från slaggrester och varphögar.

Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns sju A-anläggningar (dvs. verksamheter som kräver tillstånd av Miljödomstolen) och 69 B-anläggningar (dvs. verksamheter som kräver tillstånd av Länsstyrelsen). 42 300 fastigheter är anslutna till kommunalt avlopp medan 8 300 fastigheter har enskilt avlopp, 600 fastigheter saknar avlopp och för 200 fastigheter saknas uppgift. När det gäller förorenad mark i avrinningsområdet är 916 objekt identifierade som misstänkt förorenade. Kolbäcksåns vattensystem är starkt fysiskt påverkat av dammar, regleringar, slussar samt i viss utsträckning av sjöfart. Enligt SMHI:s dammregister finns det 123 dammar inom området.

Samordningsansvarig: Länsstyrelsen i Västmanlands län


Länkar