Arbogaåns avrinningsområde
Publicerad 2008-06-24 11:58:05

Arbogaån, Haraldssjöån. Foto: Johan Axnér

Arbogaåns avrinningsområde

Arbogaåns avrinningsområde utgör ca 10 % av Norra Östersjöns vattendistrikt. Större delen av avrinningsområdet ligger inom Örebro län och mindre delar är belägen inom Dalarnas, Västmanlands län och Södermanlands län. Arbogaån mynnar i Mälarviken Galten vid Kungsör. Totalt 12 kommuner berörs av Arbogaåns avrinningsområde - Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro i Örebro län, Arboga, Kungsör, Köping och Skinnskatteberg i Västmanlands län, Ludvika och Smedjebacken i Dalarnas län samt Eskilstuna i Södermanlands län. Avrinningsområdet är 3 808 km2 och består totalt sett till 64 % av skogsmark, 11 % åkermark och 7 % vatten. Den nedre delen av avrinningsområdet är i hög grad präglat av den jordbruksbygd som vattnet rinner igenom.

De norra och västra delarna av avrinningsområdet domineras av skogsmark. Totalt 2 % av marken är tätort. Inom avrinningsområdet bor ca 62 600 personer, varav ca 46 100 i tätort. Större tätorter inom området är Nora, Lindesberg och Arboga. Totalt finns 115 vattenförekomster för ytvatten i Arbogaåns avrinningsområde, 71 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 609 km och 44 sjöar med en sammanlagd areal på 184 km2. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. I avrinningsområdet finns 16 stycken Natura 2000 områden med limniska habitat, 6 områden med dystrofa sjöar, 6 områden med större fennoskandiska vattendrag och 4 områden med vattendrag med flytbladsvegetation eller mossor. Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande Sjöar och vattendrag har vatten utpekats med avseende på natur, kultur och fisk/fiske som värdefull eller särskilt värdefull.

Totalt rör det sig om 96 områden varav 59 med avseende på naturvärden, 11 med avseende på kulturvärden och 26 med avseende på fisk/fiske. Inom området finns 34 kommunala badplatser varav 10 stycken som omfattas av badvattendirektivet.

Påverkan och risker

En stor del av området är påverkat av försurning, framförallt i norra och västra delen av avrinningsområdet. Inom Arbogaåns avrinningsområde finns 47 åtgärdsområden för kalkning. Markanvändning och jordart gör att kväve och fosforbelastningen av vattnet är störst i jordbruksdominerade sydöstra delen av området. Inom Arbogaåns avrinningsområde finns totalt 42 stycken A, B och C-anläggningar med utsläpp till vatten. Största delen är reningsverk (39 stycken) varav 5 stycken större reningsverk (B-anläggningar) och resten (34 stycken) mindre reningsverk (C-anläggningar). Övriga anläggningar är inom massa industri (2 A-anläggningar) och metallvarutillverkning (1 B-anläggning). Det finns totalt 925 identifierade förorenade områden inom avrinningsområdet. Av dessa är 8 områden klassade i riskklass 1 (mycket stor risk) och 75 i riskklass 2 (stor risk). Dominerande branscher är ”gruva och upplägg” men det finns även många objekt inom branscherna ”bensinstationer” och ”avfallsdeponi”. Vattenflödet i avrinningsområdet är reglerat, det finns 181 dammar inom området.

Samordningsansvarig: Länsstyrelsen i Örebro län



Länkar